En full buss med bibliotekarier åkte på utflykt till en utställning med målningar av Carl Wilhelmson på Uddevalla konsthall. Carl Wilhemson målade lite impressionistiskt och ibland pointillistiskt , det påminde om Georges Seurat. Modernt med fina färget och fin ljus. Människorna från Bohuslän var allvarliga och kvinnorna bar hucklen. De var djupt religiösa Schartauaner. Ansiktsutrycken som Wilhemson målade vittnar om ett hårt och tungt liv. Stundtals påminde Carl Wilhelmsons målningar om skagenmålarnas fiskarmålningar. I utställningen fanns även tavlor på hans hustru, gruvarbetare och hans mamma.
Carl Wilhemsson
En typisk bild på några människor som ror från kyrkan.
Efter utställningen med Carl Wilhelmsson begav vi oss till restaurang Villa Sjötorp vid Lyckorna när Ljungskile. Restaurangen låg inbäddad i grönska och en stor blodbok höll sitt skyddande lövverk över trädgården. Min kollega Erik Holst och jag satt ute på en veranda och åt nässelsoppa, Kapanstek och efträtt med vilda bär.
Erik Holst på Verandan
Min vän och kollega satt på Villa Sjötorps veranda. Erik berättade om när han arbetade i norra Norge i åtta månader.
Från verandan hade vi en glugg utsikt över havet.
utsikt från restaurangen på Lyckorna
En bit till höger kunde du skymta kallbadhuset mellan alla grenar och blad. När jag var liten tog mamma med mig dit. Min morfar hade en sommarstuga där. Jag gick även på seglarskola i Lyckorna. Finn och Erlands seglarskola. Det är möjligt att jag var för liten för jag trivdes inte på seglarskolan. Mitt mest bestående minne som barn från Lyckorna är att de hade en god glass som hette Djungelpinne.
Villa Sjötorp i solnedgången
Klockan 21.00 går bussen från Lyckorna. Klockan 22.00 är bussen vid Göteborgs central. 22.17 går tåget. 22.55 är tåvet i Alingsås. Cyklar hem. Kristina är vaken. 23.30 slocknar jag i min säng.
Read Full Post »